Förlossningsberättelse

Tänkte knåpa ihop lite om förlossningen av det som jag själv minns, vad som står i journalen och vad Tommy och barnmorskorna har berättat. För helt sjukt vad mycket man glömmer! Men smärtan glömmer jag inte i alla fall ;)
 

Onsdag 30 januari: Vaknade som vanligt runt 06.30 på morgonen och kollade på vakna med nrj och käka frukost. Klockan 09 när det var slut kände jag mig lite trött och tänkte bara vila lite men vaknar efter en halvtimme och tror att jag kissar på mig!! Har nog aldrig rest mig och ställt mig upp så snabbt under hela graviditeten som jag gjorde då. Det bara forsade och forsade på golvet och jag börjar förstå att det är vattnet som har gått/går! Jag ropar på Tommy som sitter i vardagsrummet och han kom springades till mig och jag börjar stortjuta för jag fick panik. Gick in till badrummet och satt på toan och lät det fortsätta rinna där medan Tommy började städa upp allt i sovrummet och fyfan vad äckligt det luktade! Jag ringer till mamma och har fortfarande panik, pratar lite med henne för kommer sen på att jag kanske ska ringa till förlossningen hehe.. Det tutar upptaget heeeela tiden och jag blir lite smått irriterad. När jag väl får tag i dom så vill de skicka mig till Norrköping för att det är fullt i Linköping men när jag berättar hur vattnet ser ut så kommer vi fram till att det är avföring i vattnet och dom sa åt mig att komma till Linköping på en gång och ta med med väska och allt för jag kommer inte få åka därifrån.. Tommy och jag börjar packa det sista och klockan 10.30 kommer den första värken och 5 minuter senare kommer nästa och så håller det på.. När vi packat klart så var det dags att åka upp..
 
Klockan 11.10 är det inskrivning på förlossnigen och de sätter på CTG och mina värkar fortsätter med 5 minusters mellanrum.. De undersöker mig och jag är bara öppen 1 cm haha.. Det här kommer ta lång tid och vara oerhört jobbigt känner jag.. Jag får lite mat men jag kan inte riktigt få i mig något pga värkarna för fy i helvete vad ont jag hade och det här var början, eller? Jag fick en gåstol att luta mig emot men inte hjälpte den iaf.. Jag fick lite Citodon. Klockan 13.30 satte jag mig på en stol i duschen och det hjälpte ytterst lite men var skönare att sitta där än att försöka gå omkring.. Klockan 14.15 gör det bara ondare och ondare, jag skriker, har panik och kan inte andas. Barnmorskan undersöker mig och är bara öppen 1,5 cm.. Men dom säger åt mig att jag måste ta EDA nu för så kraftiga värkar som jag hade ska man inte ha förens strax innan krystvärkarna. Jag börjar tjuta och vill inte ta EDA för det är alldeles för tidigt men barnmorskan gör allt för att jag ska ta den och ringer till narkosläkaren ändå även fast jag inte ville.
 
Klockan 14.47 sätter dom EDA på mig och jag var galen på narkosläkaren och skällde ut honom för allt han gjorde på mig haha. Klockan 15.04 har EDAn hjälpt och jag är avslappnad och dom säger åt mig att vila. Fick lite soppa, nyponsoppa och glass att käka på och Tommy slockna direkt i fotöljen och jag låg och pratade i telefon som jag inte minns men folk har berättat efteråt haha.
 
Klockan 15.28 sätter dom fast elektrod på bebisens huvud och jag mår fortfarande bra av EDA och ligger och pratar i telefonen. Klockan 17.44 undersöker dom mig igen och jag är öppen 3-4 cm.. Det gick inte fort fram i alla fall ;) Klockan 18.20 fick jag feber och dom tyckte att jag var för varm så fick 2 panodil och sen bodde jag visst i min telefon igen.. 19.14 blev jag kissnödig så passade även då på att få lavemang och satt sen på toan och kunde verkligen inte kissa pga EDA.. 
 
 
Sen minns jag inte vad jag gjorde fram till klockan 20.18 då EDA slutar hjälpa och värkarna kommer tillbaka.. Den här gången stod 2 barnmorskor och Tommy och tvinga mig att andas med dom istället för att skrika och tjuta av panik. Klockan 21.35 fick jag lustgas och av den hade jag tydligen blev helt knasig av.. Jag hade tyckt att alla var dumma i huvudet för ingen förstod hur jag hade det och så tjöt jag om att det inte var rätt att jag skulle ha den här smärtan utan det var Tommy skulle få ha den istället!
 
 
Klockan 21.45 fyller dom på med mer EDA och klockan 22.20 blev det genast mycket bättre men det började trycka neråt.
 
31 januari klockan 00.40 får jag det mycket jobbigt med trycket neråt och dom säger åt mig att trycka på lite grann under värkarna för att de ska hjälpa lite grann..Jag börjar skrika och härja på dom för att jag inte vill byta olika ställningar, alla var dumma i huvudet och jag ville åka hem. När dom sa åt mig att det var lite försent att åka hem så bad jag dom att söva ner mig för det här klarar jag aldrig av men det gick dom inte riktigt med på ;) Klockan 01.00 försvinner bebisens hjärtljud men kom tillbaka någon gång.. Klockan 01.55 började krystvärkarna och det var förjävligt.. Dom fråga om jag ville känna på huvudet när det hade börjat komma ut men nej det ville jag verkligen inte för jag ville bara därifrån. Paniken jag fick när jag känner att huvudet är halvvägs ute och det rör på sig, då tyckte jag att det var riktigt obehagligt. Men det var bara att fortsätta att krysta och krysta och jag vägrade lyssna på vad folk sa till mig och jag slängde lustgasen åt alla håll o kanter och blev galen om ingen gav tillbaka den till mig direkt..
 
Klockan 02.47 kom i alla fall våran bebis. Jag var helt borta och fick panik när dom skulle lägga henne på mig så jag blundade och höll bort mina armar för att jag inte ville? Jag var i sån chock att jag hade fått en bebis, det var helt overkligt. Dom la henne på mig ändå och jag blundade fortfarande.. Kollade sen upp men inte på henne utan på Tommy och såg att tårarna ranna på honom. Då koppla jag allting och kollade ner på min bebis, eller jag såg bara en mössa så jag hade ingen koll på alls hur hon såg ut. Men jag var så överlycklig!
 
 
Jag minns nästan ingenting från att hon kom ut.. Dom berättade att hon hade navelsträngen ett varv runt magen och ett varv runt halsen. Jag minns inte grattis fikan vi fick och jag hade bara tagit en tugga av mackan sen satt jag i duschen i två timmar medan Tommy var med när dom vägde och mätte och vad dom nu gör. Jag hade suttit helt borta i duschen och gråtit för att det var det värsta jag varit med om även fast jag var så otroligt glad över min bebis.
 
Klockan 08.59 förflyttas vi till special bb och på vägen dit satt jag i rullstol med bebisen i famnen men dom tog ifrån mig henne lika fort igen pga att jag höll på att tuppa av hela tiden. Jag är fortfarande inte helt säker på varför vi får vara på special bb även fast dom säkert sa det till mig tusen gånger om. Jag vet bara att tiden där var så jobbig men det får vi ta i ett annat inlägg..